Helgen har varit riktigt jobbig med mycket nervsmärtor och huvudvärk. 

Jag känner mig lite ovan att ha problem med armar och huvudvärk. 

Mina största problem är väl att min vänstra kroppshalva inte hänger med höger. Höger sida är automatisk och vänster mekanisk, det gör att jag måste anstränga mig för att koncentrera mig på att hålla fast något med vänster hand. Kroppen är ganska finurlig och lär sig snabbt trix för att kunna användas på ett relativt normalt sätt. 

Länd/korsrygg är väl det stället som har gett mig mest motgångar. Jag kan inte belasta ryggen utanför kroppens lod, alltså jag kan inte bära något som gör att kroppen lutar åt något håll. Då blir jag som en fällkniv och ramlar. 

Jag brukar förklara mina nervsmärtor med att det är som när man stretchar och musklerna är alldeles för korta, det sliter!

Så blir det i mina ben och nu även i mina armar eftersom jag har åkt på diskbråck i nacken också. 

I helgen har jag kännt mig som en marionettdocka, då mina armar och ben velat ligga på ett visst sätt för att inte göra så ont.😢

Jag vill så mycket, men kroppen säger ifrån. Tur att man har omtänksamma människor runt omkring sig som respekterar läget. 

Du ser ju inte skadad ut!

Hur många gånger har man inte hört det.

Som jag berättat tidigare så går jag ofta all in när jag gör något. 

Men ibland är det så att det enda jag orkar efteråt är att ligga ner.

Som t.ex. gå på en fest skulle jag gärna göra nån gång, men avstår hellre för att man blir för risig och kanske liggande några dagar. 

Jag hoppas alltid på att någon behandling ska fungera på mina nervsmärtor och just nu går jag på anestesimottagningen för blockader, när jag fick dom i ryggen funkade det ganska bra. 

Nu på Onsdag är det dags för nacken, om det nu blir av. Jag var där för 4 månader sen och då gick det inte. 

Jag är så less på att ha ont i huvudet hela tiden. 

Jag längtar efter att kunna göra såna saker som jag brukar som att gå på bio, hockey o.s.v.

Varje dag efter jobbet åker jag hem, äter lunch, vilar sen tar jag min träningsrunda med Eros vare sig jag vill eller inte. 

Ibland orkar jag gå ganska länge i högt tempo, andra dagar går jag kortare och ganska långsamt. Huvudsaken man gör nåt. 

Men tillbaka till det här med osynligt!

Det är väl inte så lätt att se om någon har ont!

Man kanske håller sig lite för sig själv, orkar inte prata med någon, rör sig långsamt eller haltar lite.

Som jag är själv behövs det inte mycket motgångar för att tårarna ska komma. 

Man orkar inte bita ihop hur länge som helst. 

Jag är glad och social för det mesta, men nu när min nacke spökar har jag inte lika nära till glädjen. 

Eftersom mina skador har gjort så att jag måsta sluta med mina största intressen, först hästarna senare med hundkapp försöker jag hålla på med sånt som inte belastar kroppen så mycket. 

Djuren har alltid stått mig nära och dom är också dom som förstår en bäst. Naturen är något som är alldeles gratis att nyttja. Resor gärna då till ett land i varmare breddgrader, men inte för långt bort då det annars blir outhärdligt att sitta i flyget för länge. Hockey Skellefteå AIK i mitt hjärta! Följer laget i vått och torrt, en del kanske tycker att jag är lite jobbig med mina inlägg, men scrolla förbi då!

Jag måste få utrycka mig!

Jag har det perfekta jobbet där jag trivs alldeles utmärkt, men under mina svackor är det inte mycket som är roligt.

Se till att omgärdas av människor ni mår bra av! 🤗

Ganska långt inlägg och kanske lite osammanhängande, men jag kan ju alltid skylla på mina hjärnskador! 😉

Ett gott skratt förlänger livet! 💜

Man ska vara mot andra som man vill att andra ska vara mot dig själv! Tänk på det!

Gokväll! I morgon kommer en ny dag med nya möjligheter!