En gång viktväktare, alltid viktväktare!

Eller i alla fall tänket!

I December 2015 vägde jag 83.3 kg, alltså JAG vägde över 80 kg och då var måttet rågat. 
Jag har varit en jojo bantare som många andra.
Så även den här gången tänkte jag ta den "enklare" vägen. 
Började med en bantningsdryck och plågade mig igenom några månader, men insåg till slut att jag måste ju lägga om hela mitt tänk angående mat. 
Tränat genom powerwalks/stavgång har jag nästan alltid gjort på senare år. 
Men mitt största problem är att jag ätit för lite, i alla fall under veckodagarna. På helgerna däremot har jag lyxat och ätit som bara den.
I April 2016 klev jag in på viktväktarna i Skellefteå, skrev in mig där på 78.8 kg. 
Nu började resan mot ett sundare liv.
Appen är ett stort stöd för där kan man ha koll på hur många poäng det är på allt man äter.
Jag tror att jag åt 26 poäng per dag under tiden jag skulle gå ner. 
Eftersom jag har en förkärlek för god mat och annat man kan unna sig som choklad 😍, så insåg jag snabbt att om jag rör på mig mera, så samtidigt som jag blir lättare, får mindre ont så gör det ingenting att jag äter en chokladbit eller två någon gång då och då. 
Det bästa med viktväktarna är att man kan äta allt, men kanske inte lika mycket som tidigare. 
Man lär sig få in rätt tankesätt. 
Redan i Juli var jag klar, jag hade nått mitt mål på 68 kg. 
Då kom nästa steg att lära sig hålla vikten. Efter jämnvikts programmet med mera poäng, så får man sin stjärna och blir guldmedlem. 
Var tionde vecka ska man dit och väga sig och då ligga +- 2 kg för att behålla sitt guldmedlemskap. 
Jag har nu klarat mig över ett år och förtjänat ytterligare en stjärna. 
Nu till mitt dilemma! 🤔
Jag har fått ett nytt diskbråck, den här gången sitter det i nacken. 
Vips blev jag betydligt mer begränsad i möjligheter till träning. 
Stavgång är inte att tänka på då det sliter precis där bråcket sitter.
Jag åker på inflammationer och måste äta inflammationshämmande medicin, vilket gör att jag går upp i vikt. 
Så nästa gång är jag rädd att jag inte klarar mig under 70 kg.
Det här jäkla regnet gör det ju inte lättare att träna heller. 
Men tack Lotta och viktväktarna, som har lärt mig att tänka i nya banor och jag mår betydligt bättre nu om än jag kan bli lite bitter ibland! 😉
Mina hjälpmedel under tiden har varit aktivitetsarmband, som är otroligt motiverade för en tävlingsmänniska som jag, appen/möten, matvåg och en vanlig våg till mig själv. Sist men inte minst så är måttbandet en bra vägvisare, när det inte syns på vågen, så märks det på måtten istället. 
Så för att få en långsiktig lösning så rekommenderar jag verkligen viktväktarna. 🤗