Jag fick besked från ortopeden i Umeå att dom inte kan hjälpa mig. 

Så nu har dom lämnat över ärendet till hälsocentralen igen. 

Det är verkligen inte lätt med olika läkare varje gång man kontaktar dom.

Jag är livrädd för att råka ut för ett smärtutbrott igen!

Hur ska det nu bli?

Man kan ju tycka att dom kunde ringa för att ge ett sånt besked!

Jag har ju så många frågor!

Jag vill inte vara liggandes här hemma i all evighet. 

Som jag sagt tidigare så är mitt liv pausat. 

Jag vill ju komma igång igen. 

Det kändes som om operation var det sista halmstrået.

Jag har kämpat för att få ett drägligare liv, provat dom flesta behandlingar som finns. 

Sjukgymnastik, akupunktur, tns, massage, blockader och radiovågs behandling. 

Träning, träning, träning!

Sen är det det här med att se helheten! 

Sjukvården har i mångt och mycket tunnelseende, eller egentligen är det så att läkare har inte tid att vara läkare p.g.a allt annat dom måste göra. 

Jag är ju tyvärr en multiskadad person med mina hjärnskador efter kraschen med häst-91, därför fungerar inte min kropp som den ska. 

Jag får nya diskbråck hela tiden för att jag tror att eftersom jag har en spastisitet i vänster sida så sliter det på ryggen, jag brukar förklara det så att jag har två kroppar som sitter ihop i samma ryggrad och dom samarbetar lite halvdåligt. 

Det är inte lätt, men man förlitar sig på att dom som ska undersöka en går igenom sjukdomshistorian innan man kommer dit.

Det jag tror hänt den här gången är att ortopeden inte har kollat min bakgrund, förutom mina diskbråck. 

Jag kommer inte att ge upp!

Men efter ett sånt besked måste även jag få bryta ihop ett tag.

Jag får väl höra vad hälsocentralen planerat och så utgår jag därifrån!

Hur är det riktigt tänkt?

Som sagt så är jag rädd för att ett nytt smärtutbrott kommer. 

Tänk om jag är ensam nästa gång det händer, vad gör jag då?

Nä, bryta ihop ett tag och försöka komma tillbaka på nåt sätt. 

Men som det känns nu, så vet jag inte när jag vågar belasta ryggen igen!

Carpe diem!🙏