Långtids sjukskrivning tär på psyket!
Jag är ju som sagt fortfarande sjukskriven, den här gången t.o.m slutet på September. 
Jag går egentligen bara och väntar på att få fasettleds behandling på anestesimottagningen, men jag har ringt och jag har skrivit och dom kan inte ge mig någon tid.
Jag undrar om dom har provat leva med långvariga nervsmärtor?
Nu när hösten börjar närma sig så går det inte lättare. 🍁🍂

Min kropp vill ha värme och tål ingen belastning vid minsta drag.
Nervsmärtan sitter mest på vänster sida, det känns ungefär som om någon skär mig över skinkan och ner i låret på ischiasnerven.
Sitta kan jag fortfarande inte göra några längre stunder och jag behöver min dyna så att jag inte belastar ryggraden. 
Om jag sitter för länge känns det ungefär som om någon sparkat in svanskotan.😥
Ibland står jag bara inte ut!
Man vill bara gråta och orkar inte med nåt. 
Jag förstår att många ger upp! Ibland måste man slåss mot försäkringskassan, det är svårt att få någon att förstå hur det känns. 
Hur ska man kunna få hjälp med sina problem?
Det är då inte någon annan som gör det åt en.

Alla behandlingar jag gjort har jag fått tips om och hittat genom andra likasinnade. 
Nu när inte nervblockaden fungerade, så tappade jag hoppet något. 
Men fick då reda på att man kan även behandla fasettlederna och då spirade gnistan igen, hur länge ska jag då behöva vänta på det???
Som jag sagt tidigare så kan sociala medier vara jättebra ibland. 
En bekant till mig skulle på Spinecenter i Stockholm. 
Hur funkar det?🤔
Jag läste på deras hemsida och:
Det går att bli remitterad från hälsocentralen, eller så genom försäkrings bolaget. 
Men någon sån försäkring har jag då inte. 
Jag kontaktade även personen som varit dit, och efter ett långt och trevligt samtal så känner jag lite hopp igen. 
Så jag tog mig i kragen och skrev till min läkare att jag hemskt gärna vill dit, jag tänker lite så att om jag nu kan få hjälp där så kanske jag t.o.m kan öka arbetstiden och sysslorna. 
I och för sig ska jag inte låta tankarna spira iväg, för det blir som det blir. 
Men nu har jag då i alla fall tagit första steget!🚶‍♀️
Carpe diem!🙏